Nu var det ett tag sedan jag skrev här sist. Det har varit fullt upp med att plugga och vardagslivet har verkligen dragit igång här nu men jag försöker att fortsätta göra saker så det inte blir för mycket vardag. Efter min första vecka här skrev jag ett inlägg som jag av någon anledning aldrig publicerade, tänkte dela med mig av det nu även om det är aningen inaktuellt då det handlar om uppstarten.

 

                                                                         ***

 

Här på Nottinghams University har de något som kallas för Week One, det är till för alla som börjar sitt första år på universitetet, alla så kallade freshers. När vi anlände till vårt boende på Broadgate Park fick vi ett neongult obekvämt armband att sätta på vår handled. Armbandet gav oss tillåtelse att gå på alla aktiviteter som ordnades under veckan. Första veckan skiljer sig ganska mycket från hur det var att börja universitetet i Sverige. Här fanns det varje dag flera aktiviteter att välja på, beroende på vad man var sugen på att göra för stunden. Det erbjöds pub quiz, komedi, filmvisning och festligheter, någonting för alla intressen. En stor skillnad från hur det gick till i Linköping är att här är det dem som bor på samma område som man gör aktiviteter med, inte program/kurs-kamraterna. De är väldigt stolta över vilket område man tillhör vilket blev uppenbart för oss när vi åkte buss och hörde någon support-liknande sång om hur bra Broadgate Park var och hur dåliga andra "halls" var.

 

Än så länge har jag har umgåtts väldigt mycket med andra utbytesstudenter eftersom vi alla bor i samma hus. Det är ganska skönt faktiskt eftersom de brittiska studenterna bara är 18 år när de börjar plugga på universitetet medan de flesta utbytesstudenter är äldre. Att det är en sådan skillnad på att vara 18 och 22 var en ny insikt för min del. Det har funnits ett antal stunder då jag genuint har känt mig gammal här, men det kanske har mer med mentalitet än siffror att göra. Jag är ju trots allt tjejen som blev kallad pensionär (av en pensionär) när jag var tretton år. Vilket som, så trivs jag med det.

 

Min Week One har varit väldigt rolig. Den startade med ett back-to-school-party och på vägen dit träffade vi flera utbytesstudenter som bor i samma hus som oss. Med nördglasögon och grön klänning dansade vi hela kvällen på ett trångt och extremt svettigt dansgolv.  

 

Andra aktiviteten jag gick på under Week One var en hypnosshow. Jag hade aldrig varit på något liknande innan så visste inte vad jag skulle förvänta mig. Det visade sig vara väldigt underhållande mer åt det komiska än seriösa hållet. Om de utvalda ur publiken bara var riktigt bra skådespelare eller blev hypnotiserade är en annan fråga.. 

 

Här på området där jag bor bjöds det på BBQ en dag under Week One. Vi var inte sena med att hugga in på varsin hamburgare och sitta i solen och äta. Utöver mat så bjöds det även på rosa sockervadd som vi såklart var tvugna att smaka. Sittandes på en bänk i solen med en varsin sockervaddspinne i handen såg det nog snarare ut som att vi hade börjat lågstadiet än universitetet.